Hörnstensmodellen

Hörnstensmodellen är den modell vi valt som bas för vår syn på kvalitet och arbete för att leverera kvalitet. Modellen är famtagen av Bergman & Klefsjö och representerar Offensiv kvalitetsutveckling.Hörnstensmodellen ligger till grund för de erbjudanden vi har till våra kunder.

Några ord om ”Hörnstensmodellen”

Offensiv kvalitetsutveckling är en svensk paketering av kvalitetsteknik. Den kombinerar både japansk och västerländsk tradition. ISO 9000-serien deklarerar certifieringsregler. Offensiv kvalitetsutveckling är harmoniskt mot ISO, men kan sägas vara lite folkligare och är därför enklare att kommunicera i en organisation.

Offensiv kvalitetsutveckling sammanfattas i ”Hörnstensmodellen”. Nedan följer några ord om hur den ska förstås.

Arbeta med processer

För att kunna identifiera avvikelser och därmed kunna förbättra verksamheten på ett långsiktigt och hållbart sätt behöver vi sätta en standard. Detta gör vi genom att identifiera alla delar av ett arbetsflöde och dokumentera dem på ett stringent och enkelt sätt som möjligt. Fokus är att visa på flödet, roller och ansvar samt på det värde (resultat) som är en output från respektive aktivitet i flödet. Om en aktivitet inte kan visa på ett tydligt värde skall den antingen förtydligas eller tas bort ur flödet. Resultatet är en eller flera processkartor

Arbeta med förbättringar

Utifrån den standard som är definierad (Processen) kan avvikelser identifieras och förbättringsåtgärder genomföras. Det kontinuerliga förbättringsarbetet bygger på att hitta forum och verktyg för att på ett enkelt sätt vaska fram avvikelser, vilka bedöms, prioriteras och genomförs i enlighet med vedertagna metoder från Lean och TQM. Exempel på detta är PDCA-metodiken samt forum för tavel-, förbättrings- och processledningsmöten.

Skapa delaktighet

Om processarbetet skall leda till en lärande organisation krävs att alla medarbetare är med och känner delaktighet i arbetet. Det är inte processägarens processer utan det är dom som arbetar i processerna som skall se sina processer som skyddsvärda objekt som ständigt kan förbättras. Olika metoder används för att stärka delaktigheten i processarbetet. I förbättringsarbetet är intentionen att ha ett rullande schema för delaktighet i förbättringsgrupperna så att alla med tiden är med löpande i arbetet.

Basera beslut på fakta

När problem eller avvikelser identifieras är det av största vikt att på ett tydligt sätt bryta ner problemet, och söka dess rot. Detta genomförs genom olika metoder för orsak-verkan-analys. Exempel på metoder för detta är Ischikawadiagrammet eller ett sätt att analysera kallat 5-varför. På detta sätt når vi rotorsaken till problem och slipper slöserier i form av att adressera ”fel” problem. Komplexa problem analyseras framgångsrikt med sambands-, släktskaps- eller matrisdiagram av olika typ. Gemensamt har dessa analystekniker att de visualiserar problemet och möjliga orsaker. På så sätt kan enighet nås om problem och lösning.

Att se med egna ögon betyder att inte lyssna på hörsägen. Gå till platsen där det sker och gör en egen bedömning av vad som faktiskt är problemet!

Engagerat ledarskap

Ett engagerat ledarskap bygger på att högsta ledningen i företaget genomsyrar verksamheten med sitt stöd i förbättringsarbetet. Detta sker genom processforumen där CEO ställer sig bakom processorienteringen och visar sig både förstå och stötta arbetet. Löpande utveckling av ledningsgruppen bidrar även detta till att ledningen på alla nivåer stöttar och talar samma språk som processägare och processledare.
- Utan det engagerade ledarskapet är kvalitetssatsningen att se som det värsta av slöserier.

Sätt kunden i centrum

Processarbetet skall alltid generera ett mervärde för kunden. Att skapa ett jämt flöde ger oss möjlighet att mäta processerna på ett tydligt sätt och fokusera förbättringar som genererar än högre kundvärde. En kund definieras både av extern- och intern kund. Den senare kan beskrivas som medarbetare och projektmedlemmar. – Den som tar över och vidareförädlar det som jag har bearbetat i min roll.